Poeten, författaren och konstnären och tidigare sjömannen Stig Johansson har avlidit, efter en kort tids sjukdom. Igår morse somnade han stilla in i familjens närvaro.
Stig Johansson blev 87 år gammal och efterlämnar sin älskade Sol Britt.

Född 1936 i Bergstena i Västergötland och bosatt i Malmö sedan 1964, då han kom iland efter ett antal år som sjöman på världshaven.
Han började arbeta på Försäkringskassan och fick genom detta arbete på djupet lära känna människan. Dess styrka och svagheter, i en absurd blandning  av humor, glädje och sorg.
Denna insikt ledde till att Stig så småningom gav ut diktsamlingar med jämna mellanrum. Kanske det mest kända: Den kapsejsade himlen där den välkända dikten Förlusten finns med:

Alla dessa dagar som kom och gick-inte visste jag att de var livet

 Stig  debuterade som konstnär 1982 och jag själv såg hans målningar på Liljevalchs Vårsalong 2002. Detta ledde till ett antal separat utställningar på bla Galleri Final i Malmö.

För de flesta i södra Sverige var har mest känd för sina ”Gubbar” och aforismer som han sedan 1985, fram tills för några år sedan, publicerades i Sydsvenskan.

Sedan 2007 gav han även ut varje år på Galleri Final den traditionella Visdomskalendern. Nyligen producerade han 2025 års utgåva, som nu blir den sista.

I dessa tänkvärda och underfundiga månatliga aforismer kommenterar Stig Johansson såväl det politiska dagsläget som människans brister och tillkortakommanden.

En sann humanist och medmänniska har gått ur tiden, och har nu gått iland på andra sidan.
Han efterlämnar ett stort tomrum efter sig, sorg och saknad.  Låt oss minnas hans stora livsgärning, och låt oss hoppas att tomheten som finns kvar hos oss, en smula kan fyllas med hans kärnfulla texter, som kan läsas om och om igen, och som beskriver om vad allt handlar om, nämligen livet.