Åke Arenhill

Åke Arenhill

Konstkritiker Carolina Söderholm skriver i boken
”ARENHILL” :
De konsthistoriska referenserna är överhuvudtaget många när Åke Arenhill under 1990- och 2000-talet
griper sig an cirkusen, dansen och dräkthistorien som motiv. Här skymtar rörelsen och kubismen i
Gösta Adrian-Nilssons måleri och varför inte Marc Chagalls fantasirika och färgstarka bildvärld.
Men också genklangerna från Sonia Delaunay, under 1900-talets första decennier pionjär inom
modernismens abstrakta måleri, samt – liksom Arenhill – verksam inom mode, design och scenografi.
Resultatet är, framför allt i danssviten, en serie bilder som både söker sig tillbaka till det tidiga
1900-talets avantgardistiska modernism och uttrycker konstnärens eget temperament. Det är som om inte
bara målarlusten, utan även känslan för färgernas och formernas dynamik stegras under dessa sena år.
Men det är med samma vakna blick som alltid han betraktar sin omgivning. En blick full av den värme,
nyfikenhet och humor som i snart sjuttio års tid satt sin prägel på hans konstnärskap i bild och ord