Carl Gustafsson
Carl Gustafsson
"Reflektioner"
26/11 - 18/12
Reflektioner
Hur gör man när man målar?
Fortfarande har jag inte blivit riktigt klok på det trots att jag befinner mig i den ålder då det förväntas att man
har blivit just det, klok alltså. Ändå började jag tidigt att försöka sätta mig in i hur man målar, redan innan jag
ens tagit i en pensel.
Nyfikenheten har hållit i sig, trots att jag inte tycker mig få några riktigt användbara svar och trots att jag under
en period lämnade färgernas värld och i stället ägnade mig det svartvita genom teckning och grafik. Nej, det är
inte riktigt sant, jag var lika fascinerad av att se måleri, men praktiken var länge svart/vitt.
Väl tillbaka i färgens värld hade jag åtminstone utvecklat ett seende och en hyfsad förståelse gällande
ljus, skugga, valörer och dylikt, att jag kunde hantera sådana fenomen.
Däremot de ”stora frågorna” som ”vad är måleri?”, ”varför målar jag?”, ”vad är samtidskonst?”, ”är detta
angelägen konst?” och liknande har oftast glidit ur mitt grepp även om jag ägnat tid åt dem.
Visst, viktiga spörsmål kanske, som kan ge stoff till givande diskussioner men som aldrig har motiverat mitt målande.
Vad kommer då min motivation ifrån? Lust och nödvändighet är det som först dyker upp och det verkar som intuitionen leder arbetet vidare. Medvetna tankar far ständigt genom huvudet, rationaliseringar och så småningom efterkonstruktioner samt tjusiga teoribyggen som inte är till någon hjälp. Och så där kan det hålla på.
Men frågan kvarstår: hur gör man? Egentligen?
Carl Gustafsson
Under arbetes gång har vännen, författaren och musikern Jan Sigurd samtalat med Carl.
Detta har utmynnat i en liten fin bok, Reflektioner som ges ut i samband med utställningen.
Anna Clarén, Ewa Stackelberg & Hannah Modig
Hannah Modigh, Ewa Stackelberg, Anna Clarén
Familj
22/10 - 20/11
Familj
Att utgå från familjen – våra mest arketypiska relationer- är ett sätt att försöka förstå människans djupaste sammanhang.
Ända sedan fotografins födelse på 1850-talet har fotografer intresserat sig för det allra nämaste, sin egen familj.
Tre fotografer från olika generationer möts här- i utställning och bok kring detta tema.
Hannah Modigh (f.1980) slog igenom med serien Hillbilly Heroine Honey (Journal, 2010) för vilken hon erhöll Svenska Fotobokspriset.
Fotografierna porträtterar en stad gömd bakom dimman i Appalacherna, USA. Gruvorna har stängts ner, kvar är människorna.
För sina fyra efterföljande utställningar och böcker har hon prisats med bland annat TT:s stora Fotopris och Lars Tunbjörk-priset.
Hannah Modigh är representerad på bland annat Moderna Museet i Stockholm.
På Galleri Final visar Hannah Modigh bilder ur serien Delta (Editions Bessard, 2019). Startpunkten för arbetet var i en tid då Hannahs farmor dog i en ålder av 100 år samtidigt som Hannahs son föddes. I serien Delta bildar fotografierna ett rotsystem av generationer, sociala arv och relationer.
Ewa Stackelberg (f. 1955) har arbetat sedan tidigt 80-tal som frilansande reportagefotograf och slog igenom som konstnär med bildserien Berättelse för levande (Journal, 2001), en berättelse om sorgearbetet efter en älskads plötsliga död. Hon erhöll Svenska fotobokspriset 2001. Hon är representerad vid bland annat Statens Konstråd och har gjort ett antal offentliga utsmyckningar, till exempel på NKS och Huddinge sjukhus.
På Galleri Final visar Ewa Stackelberg fotogram från ett pågående arbete som heter Nu är det vackert.
En familj är en trasslig historia och i varje familj finns gåtor och smärtsamma händelser som inte klarats upp, och bördan får därför, ofta omedvetet, bäras av efterlevande. Det förflutna existerar i det nuvarande.
Anna Clarén (f.1972) fick sitt genombrott med bildserien Holding (Journal, 2006). Fotografierna skildrade Claréns vardag under fyra sommarmånader 2005. Självporträtten var utlämnade och raka och sågs som nyskapande i sin skira, privata framtoning. Boken med samma namn vann Svenska fotobokspriset 2006. Clarén är representerad på en rad olika institutioner, bland annat på Statens konstråd och Moderna Museet i Stockholm. Anna Clarén arbetar också som lärare i fotografi på Nordens Fotoskola, Biskops-Arnö.
På Galleri Final ser vi bilder från serien When everything changed (Max Ström, 2018). Anna Clarén riktar kameran mot barnen, mannen, och livet som levs i den lilla villaförorten. Berättelsen handlar om en familj som ställs inför en prövande tid.
I samband med utställningen ger de tre fotograferna ut boken Familj med texter av författaren Marie Lundquist
Sydsvenskan recension
Skånskan recension
Karl Valve
Karl Valve
"M O M E N T S"
23/9 - 16/10
Utan att ha någon klar idé om hur det färdiga verket ska se ut börjar Karl Valve med att täcka duken
eller plexiskivan med flera lager av akrylfärg. Han skiftar lasyrtunt med mer pastosa drag som ger en lätt
reliefverkan åt färgen. Färgskiktens olika nyanser bestämmer innehållet i resten av målningen.
I hans verk tycks färgspelet ha fört Valves tankar till olika händelser, tillfälliga och ögonblickliga, där ebben skickat vattnet
tillbaka till havet; till stränder som alltjämt fuktiga reflekterar himlens skiftningar från gryning till skymning,
någon gång med solen som ett lysande klot. Och målningarna förvandlas från abstrakt färglyrik till sommarstränder, till scenrum för fåglar, men också för badande, för båtar och strandhytter; scenrum med såväl djup som anade horisontlinjer.
Galleri Finals samlingsutställning i påsk på Fabriken
Galleri Final är stängt för några veckor då vi har utställningar
på Falsterbo Konsthall 2 april - 12 juni
&
Galleri Finals stora samlingsutställning med 36 konstnärer på Fabriken i Bästekille på Österlen 15 - 24 april.
Varm välkomna dit!
För mer information om utställningarna samt öppettider se länkar längre ner.
Galleri Final öppnar igen 30/4 - 22/5
Mats Åkermans "Uppdrag 66"
Vernissage lördagen 30 april kl. 13 - 16.
För mer information om Fabriken
För mer information om Falsterbo Konsthall
Galleri Final tar vintervila
Mats Åkermans utställning "Uppdrag 66"
är inställd pga av pandemin. Vi återkommer med information.
Vi förlänger utställningen med
Åke Arenhill
Signering av Stig Johanssons Visdomskalender för 2022
Lördag 4 december kl.13 – 14
signerar Stig Johansson sin Visdomskalender för 2022
Vi bjuder på glögg och pepparkakor
Pris 299 kr
För dig som inte har möjlighet att besöka galleriet går det bra att beställa en kalender, då tillkommer 90 kr i porto och distr. utgifter.
Skicka en mail till info@gallerifinal.se
Mats Åkerman
Mats Åkerman
“Uppdrag 66”
30/4 – 22/5 2022
Uppdrag nummer 66
En trumma dunkade dovt i natten. Urverket visade på halv tre. I diset kunde klocktornet knappt skönjas.
Norra Tulls ålderdomliga järnvägsstation låg öde. Några bleka själar hade dröjt sig kvar på Sasparellas
Bar. En automobil hackade igång och försvann strax därpå. Vem var mannen i regnrocken? Varför hade damen så bråttom?
Rocco Rivarossi kunde omedelbart konstatera att allt inte var som det skulle i den annars så fridsamma
stadsdelen Goi. Brådstörtat hade han hamnat i en härva av illdåd och mystifikationer. Det mystiska kärleksparet som i en stulen bil försvann till de södra regionerna av Svagiska Unionen, den egendomliga ringen som Gianna hade hittat på en bensinstation och som ledde till en modest bridgeklubb … men varför?
Varken Rocco eller vi som betraktare kan riktigt besvara denna fråga. Dramat pågår och den slutgiltiga upplösningen låter vänta på sig.
——
Mats Åkermans bildvärld är magisk. Inspirerad av franska nya vågen-filmer och dåliga kioskdeckare från 50-talet får vi vandra på de blänkande och regnvåta gatorna i Primaborgen, huvudstaden i den SvagiskaUnionen – en fiktiv värld med specifika och namngivna stater, städer, kommunikationer och historia. Det verkar så bekant, man känner igen sig, men ingen har varit där. In i minsta lilla detalj stämmer allt på de målningar och kartor konstnären skapat.
Mats Åkerman, född 1956 och bosatt i Stockholm.
Denna utställning blir hans sextiosjätte separatutställning och är den andra på Galleri Final i Malmö.
Utöver måleriet har Mats skrivit tre böcker
”Retur” (2003), ”A La Prima” (2010) och ”Sällsamheter i den Svagiska Unionen” (2020).
I dessa böcker skildras
denna märkliga värld samtidigt som vi får möta ett flertal sällsamma karaktärer, som t ex Rocco Rivarossi, och hans mätress Gianna Ballo.
Johan Petterson
Johan Petterson
“Hästens resa”
26/2 – 20/3 2022
Previous
Next
Hästens resa – Ett konstprojekt
För nästan fyrtio år sedan hittade jag Hästen på ett skrotupplag i södra Stockholm – en silhuett utklippt i
plåt, en övergiven figur som påminde om grottmålningarna i Lascaux, en urform som tilltalade fantasin.
Jag började arbeta med formen. En del målningar blev stora och monumentala, andra mindre. Jag förgyllde
Hästen eller målade den med grova penseldrag i färg och sand. Undersökningen fortsatte med att jag gjorde
en tredimensionell skulptur, först i trä och frigolit, sedan gjuten i massivt järn eller brons i olika storlekar.
Människan och hästen har genom historien följts åt i både arbete och på resor och så småningom föddes
min idé om konstprojektet Hästens resa – ett försök att sprida Hästen över hela jordklotet.
Hittills är mer än 15 000 verk utplacerade runt om i världen, som målningar i olika tekniker, som grafik eller som skulpturer.
Ett resesällskap som nu återfinns på alla jordens kontinenter.
Polarforskningssekretariatet genomförde under sommaren 2001 en expedition till Högarktis med isbrytaren
Oden som forskningsplattform. Expeditionen, som hade huvudinriktning på atmosfärsforskning och biogeokemi,
pågick i två månader och ett 50-tal forskare deltog. När jag steg ombord på isbrytaren för att delta i expedition
”Arctic Ocean” hade jag med mig Hästen i brons. När vi nådde Nordpolen vid 90 grader den 31 juli kl
10.30, bar jag ut och lämnade den på Nordpolens is. Forskarna ombord hjälpte mig senare att räkna ut var
Hästen till slut skulle hamna. Isen var cirka två meter tjock den sommaren, Hästen vägde 25 kilo och isen driver
ständigt söderut med 2–4 knops fart. Efter tre veckor borde Hästen alltså ha drivit cirka 50 landmil samtidigt
som den hade smält sig genom isen och till slut sjunkit till botten.
Och där någonstans på 4 000 meters djup iden Arktiska bassängen lär den fortfarande ligga.
Johan Petterson
Ewa-Mari Johansson ställer ut på Falsterbo Photo Art Museum
Eva-Mari Johansson, Madonna Feminism
Ewa-Mari Johansson “Performance Freedom” med modebilder från 1980-talet och framåt ställs ut 2 oktober – 9 januari 2022.
Bilderna finns till försäljning, kontakta då oss på Galleri Final.
Prislista Final PERFORMANCE FREEDOM 210930
Ewa-Mari kommer den 6 oktober hålla ett föredrag på Falsterbo Photo Art Museum, klicka här för mer information och biljetter.
Mer information om utställningen.
Åke Arenhill
Pga. pandemin flyttar vi fram
Mats Åkermans utställning och förlänger
Åke Arenhills.
“Dans mot natt”, gouache på papper, 40×30 cm
Åke Arenhill
“ETT HUNDRA ETT”
26/1 – 13/2 2022
2021 skulle Åke Arenhill fyllt 101 år. Redan för tre år sedan, när han ställde ut senast på Galleri Final
tillsammans med sin dotter Emma, talade vi om vad han skulle ställa ut på sitt 100-årsjubileum. Men under
utställningen på Galleri Final 2018 gick tyvärr Åke bort och han finns inte med oss längre. Sedan kom
pandemin, och den tänkta jubileumsutställningen förra året fick ställas in. Men nu kör vi. I Åkes anda.
En del av verken har inte visats tidigare.
Konstkritiker Carolina Söderholm skriver i boken
”ARENHILL” :
De konsthistoriska referenserna är överhuvudtaget många när Åke Arenhill under 1990- och 2000-talet
griper sig an cirkusen, dansen och dräkthistorien som motiv. Här skymtar rörelsen och kubismen i
Gösta Adrian-Nilssons måleri och varför inte Marc Chagalls fantasirika och färgstarka bildvärld.
Men också genklangerna från Sonia Delaunay, under 1900-talets första decennier pionjär inom
modernismens abstrakta måleri, samt – liksom Arenhill – verksam inom mode, design och scenografi.
Resultatet är, framför allt i danssviten, en serie bilder som både söker sig tillbaka till det tidiga
1900-talets avantgardistiska modernism och uttrycker konstnärens eget temperament. Det är som om inte
bara målarlusten, utan även känslan för färgernas och formernas dynamik stegras under dessa sena år.
Men det är med samma vakna blick som alltid han betraktar sin omgivning. En blick full av den värme,
nyfikenhet och humor som i snart sjuttio års tid satt sin prägel på hans konstnärskap i bild och ord
Gunnar Smoliansky
Gunnar Smoliansky
Södermalm 1979, analogt fotografi på silvergelatinpapper
“Vardagens poesi”
23/10 – 21/11 2021
I närmare 65 år arbetade Gunnar Smoliansky (1933-2019) som fotograf på många olika nivåer.
Industrifotograf, illustratör, gatufotograf och fotokonstnär. Med sina alltid svartvita, minimalistiskt
komponerade och ytterst lågmälda bilder i oftast blygsamma format har han nått en berömmelse
som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Det cementerades år 2009 den då det tyska förlaget Steidl
gav ut boken One Picture at a Time, namngiven efter den retrospektiva utställningen En bild i taget som 2008
visades på Hasselblad center i Göteborg och på Fabriken i Bästekille 2014.
Gunnar Smoliansky kände sig säker på en framtid som fotograf, men han ville ha mer. I Christer
Strömholms 1962 startade Fotoskola fann han vad han sökte. I Strömholm själv hade han en like.
Den 15 år äldre Strömholm hade liksom han själv inlett sin fotokarriär åren runt 1950. Båda arbetade (då närmast självklart)
analogt och svartvitt, båda hade en intuitiv känsla för kompositionens grafiska pregnans.
Gemensam var också förkärleken för gatan som arbetsplats, liksom förmågan att uppleva de sällsamma
vardagsögonblickens förtrollning, Smoliansky kopierade alltid sina bilder själv i sitt mörkrum. På utställningen visas både vintage bilder och modern prints.
Varmt välkommen